Quotes of the week
“Wise men talk because they have something to say; fools, because they have to say something.”
Plato
“Be sincere; be brief, be seated.”
Franklin D. Roosevelt
Hej,
Återställd från sjukdom och operation bestämde jag mig för att börja mina dagar lite tidigare denna vecka. Jag har varit lat på sistone och legat kvar i sängen för att läsa och hoppsan, halva morgonen är borta. Att börja dagen runt 08.00 är bra och jag hinner till och med göra några saker innan frukost. Den här veckan ville jag prata om kommunikation. Jag hörde på radion att några av de sociala mediekanalerna låg nere i några timmar häromdagen. Jag vet inte om det bara var i Sverige eller också någon annanstans. Det visade sig att det drabbade vissa människor väldigt hårt; att inte kunna hänga med i sina sociala mediekanaler var tydligen tufft, medan andra människor var glada över att de inte tog upp tid och lyckades göra en massa annat istället. Det låter ganska hemskt att vara så beroende av sociala medier, men jag antar att det är så det är idag.
Snabb och långsam kommunikation
Kommunikationen idag är så snabb att vi knappt hinner med det. Nyheter, mestadels negativa, följer oss under dagen. Jag tror att det påverkar de flesta negativt med så många dåliga saker som händer i världen. Vi får informationen direkt. När det händer. Det var inte alltid så.
Jag har precis börjat läsa del 2 av Gunnar Wetterbergs biografi om Axel Oxenstierna. Oxenstierna var den viktigaste personen i Sverige under första hälften av 1600-talet. Han var rikskansler och andra befäl efter kung Gustav II Adolf. Han skapade den administrativa organisation vi har idag i Sverige. Samt mycket annat som fortfarande är en del av vårt samhälle. Eller som Elisabeth Åsbrink uttrycker det i sin bok ‘Orden som formade Sverige’: ”Vad Sverige skulle ha varit utan Axel Oxenstierna är nästan svårt att begripa.” Det var en kort parentes om den store mannen.
Den 6 november 1632, en dimmig dag på slagfältet i Lützen (nära Leipzig i Tyskland) stupade kung Gustav II Adolf. Oxenstierna befann sig vid den tiden cirka 20 mil (fågelvägen) därifrån. Dagarna efter reste han i området och det var först den 11 november han fick höra nyheten om kungens död. Kungens hustru Maria Eleonora befann sig i Erfurt, inte alltför långt från Lützen, men fick först den 16 november veta att hennes man var död. Främst på grund av hennes något besvärliga förhållande till kungen. Wallenstein, den böhmiske militärledaren som kämpade mot kungen i slaget vid Lützen, fick inte nyheten förrän den 19 november. Nyheten nådde Sverige först den 8 december, en månad senare. Det är nästan omöjligt att föreställa sig idag.
Det är svårt att säga vad som är bättre; snabb eller långsam kommunikation. Den snabba kommunikationen gör att vi är en del av det hela; vi ser och hör allt. När det blir för mycket kan man ta till sig lite av stoikernas visdom. Låt inte de dåliga nyheterna påverka dig för mycket. Fokusera på det du kan kontrollera. Det är inte saker som upprör oss, utan våra bedömningar om saker och ting som är viktigt enligt Epictetus. "Du har makt över ditt sinne – inte över händelser. Insikten ger styrka", säger Marcus Aurelius. Till och med han, en mäktig romersk kejsare som hade makt över världen, var medveten om att inte ens han kunde kontrollera vissa händelser. Så hur mycket kan vi, vanliga människor, kontrollera världen omkring oss?
En bokklubb
Vad är bättre att komma bort från världens elände än att gå in i litteraturens värld. Jag har hittat en ny bokklubbsgrupp med en mängd trevliga, internationella vänner. Vi träffades idag (torsdag) för att diskutera Patrick Modianos bok Dora Bruder. Vi hade en fantastisk diskussion om boken som är en blandning av biografi, självbiografi och deckare.
Berättaren/Modiano hittar en annons i Paris Soir i december 1941 där man letar efter Dora Bruder, en 15-årig judisk flicka som försvunnit. När berättaren undersöker försvinnandet; han pratar med familjemedlemmar och letar efter offentliga register, tar Modiano oss med runt på platser som Dora och hennes samtida besöker. Han minns sin egen ungdom när han, liksom Dora, rymde från skolan. Vi förstår också att han hade ett komplicerat förhållande till sin far. Han hittar likheter mellan sitt liv och Doras och på något sätt kommer han genom sina minnen närmare Dora och hennes öde.
Även om vi får lite information om vad som hände med Dora får vi inte hela bilden. Bara att hon hamnade i Auschwitz tillsammans med sin familj. När vi följer berättaren i hans sökande efter all information om Dora inser vi att berättelsen är ett typiskt Modiano-tema av minne och förlust. Som vanligt med Modiano tar han oss genom Paris gator. En i gruppen hade bott i Paris och följde historien på en karta som hon visade oss. Det är ett bra sätt att få berättelsen att komma närmare dig. Att få följa med Modiano på hans turer runt Paris.
Min blogg den här veckan
Bara ett blogginlägg om vad jag läste under februari.
Det kommer några fler recensioner. Jag har läst två fantastiska böcker. The Sailor Who Fell from Grace with the Sea av Yukio Mishima, en japansk klassiker, så vackert berättad. Den andra är En sommar med Homeros av Sylvain Tesson. En underbar redogörelse för hur Homer påverkar vårt samhälle än idag.
Vi ses nästa vecka.