Lite av varje
Quote of the week
If you tiptoe into cold water, you're missing out on the rush of plunging in headfirst.
Simone Elkeles
Hej,
Imorgon torsdag åker jag till Oslo för att hälsa på min son Hannes ett par dagar. Det ska bli trevligt att se honom, innan han reser iväg på en längre resa. Jag ska passa på att träffa en skolkompis som har bott i Oslo sedan många år tillbaka. Vi har inte setts på runt 30 år, förutom på Facebook, så det kommer att bli ett väldigt trevligt återseende. Hannes spelar ett par padelturneringar, så det kommer kännas som gamla tider i Bryssel, när jag körde runt med honom på olika tennisturneringar.
Ett kallt dopp
I morse gick jag till kallbadhuset som ligger i närheten. Där kan man njuta av vedeldad bastu för att sedan ta ett dopp i havet. Det lär ska vara väldigt hälsosamt och jag har besökt badhuset ett par gånger på sommaren. Nu har jag bestämt mig för att göra det till en vana två gånger i veckan. Det är ett trevligt sätt att spendera en timme eller två. Sitta i bastun, njuta av värmen och prata med de andra damerna. Sedan ge sig ut i kylan längs bryggan, lämna handduken på bänken och gå ner i vattnet. Det här var det kallaste vatten jag någonsin doppat mig i.
Lufttemperaturen var runt 5C och vattentemperaturen var 8,3C. Jag ville simma mellan bryggorna, men det var så kallt att jag trodde att jag skulle svimma, så vände tillbaka ganska snabbt. Det kändes väldigt skönt när jag väl var uppe ur vattnet. Jag gick tillbaka till bastun och ner i vattnet ytterligare gång. Kändes inte varmare, men förhoppningsvis vänjer man sig och det blir lättare. Fast damerna där, stamgästerna, sa att det hade känts ganska kallt på sistone. Får se hur jag känner nästa gång.
Edvard Munch
Edvard Munch (1863-1944) är en norsk målare. Nyligen såg jag en dokumentär om hur hans målningar (han var mycket aktiv och hans verk uppgår till över 1000 målningar) flyttades från det gamla museet till det nybyggda museet. Flytten var som en thriller, med tanke på sårbarheten i hans målningar. Det verkar som om han använde en speciell färg som inte åldras bra. Många av målningarna behövde restaureras innan de flyttades. Hans största målning är 60m2 och logistiken måste vara mycket välplanerad. Det gick bra och museet är nu öppet för allmänheten.
Han var mestadels sjuk under sin barndom och han hade en rädsla för att ärva sinnessjukdom som fanns i familjen. Efter studierna började han ett bohemiskt liv under inflytande av nihilisten Hans Jaeger. Han inspirerade honom att gå in i sig själv och måla sina känslor och psykologiska tillstånd. Det är från dessa förhållanden som Munchs stil utvecklades. Hans mest kända målning är Skriet, målad 1893.
"I sin dagbok skrev Munch: "Nice 22 januari 1892"
"‘En kväll gick jag längs en stig, staden låg på ena sidan och fjorden nedanför. Jag kände mig trött och sjuk. Jag stannade och tittade ut över fjorden – solen höll på att gå ner och molnen blev blodröda. Jag anade ett skrik passera genom naturen; det verkade som att jag hörde skriket. Jag målade den här bilden, målade molnen som verkligt blod. Färgen skrek.’ Det här blev Skriet.”
Senare beskrev han sin inspiration:
”Jag gick längs vägen med två vänner – solen höll på att gå ner – plötsligt blev himlen blodröd – jag stannade, kände mig utmattad och lutade mig mot staketet – det var blod och eldtungor ovanför den blåsvarta fjorden och staden – mina vänner gick vidare, och jag stod där och darrade av ångest – och jag kände ett oändligt skrik passera genom naturen.'”
Jag tror att de flesta som tittar på målningen inte kommer att lämnas oberörda. Man kan känna smärtan, troligen psykisk, hos mannen i målningen. En annan av hans berömda målningar är "Madonna" som är en av mina favoriter. Båda dessa målningar gjorde han i flera versioner. Det ska bli spännande att besöka muséet. Mer när jag är tillbaka.
På bloggen denna vecka
Det var allt för denna vecka.
(Munchs citat översatt av mig från engelska.)